Bit av mig.

Nu så lassar jag upp en massa. Jag skulle vilja säga "nu lassar jag upp en massa bra grejer!". Men på senaste tiden har jag börjat tvivla på mig själv. Men detta gör inte att jag slutar rita, kanske slutar jag måla, men serietecknandet kommer aldrig minska. Det e väl mer att jag börjat inse att det aldrig kommer leda nånvart så nu kanske jag bara gör det för att jag måste och vill. Inte för att jag har lusten att bli lite känd inom den världen som sporrade mig mest förut. Den lusten har nästan helt förtvinat nu. Om inte jag gör nåt drastiskt vill säga, då kanske lusten kan väckas, men det e jag för trött för. Jag gissar på att jag bara kommer bli tröttare med tiden. Så nu lägger jag upp en klump av mig själv i hopp om att nåt ska nappa som kan dra mig upp ur den dvala som jag råkat ramla ner i.

Blå moln

Kärlek?

Ljusmissbrukarn

Steffloo-  Förväntningen

Steffloo- Dagen

Det e så skumt att jag fortfarande lägger upp grejer och blottar mig här. Men antar att jag fortfarande bryr mig om vad folk tycker. Och så älskar jag nog innerst inne personer, trots att jag ibland säger att jag hatar främlingar. Älskar när främlingar slutar vara främlingar kanske.

Visa och berätta

Lite foton från senaste tiden. Dessa foton har tagits efter att ha bestämt mig för att sluta fota så mycket utan låta sinnena uppleva i nuet på plats istället. Så detta är foton då jag varit svag.

Knasigt träd på Djurgården.

folk som åker på fisk utan vatten.

Klädnypa på finger framför  "den nya människan".

Bisonoxe om jag inte misstar mig.

Funnen fisk på strand.

Som jag försökte rädda men det va för sent.

Gult

Gult

Liten utställning(vid den korta trappan efter den långa trappan på bron från katarinahissen) som jag sett förut men inte brytt mej om innan.

Dagen till ära

När man kommer på att det äntligen har blivit så att folk inte bryr sig om vad man säger längre. Man blir som en robot som säger spökmeningar som existerar i en minut å sen e dom borta.

Steffloo- Idén

Förklaring

Betraktarens svårighet är att sikta in blicken på en sak då blicken är det slingrigaste och rastlösaste som finns.
Men när blicken har funnit nåt som den gillar så fastnar den där, som en trött man fastnar i sömn.
Allt vackert, intressant, spännande osv. är fällor som spindeln har konstruerat likt ett nät.
Därav min spindelfobi.