Fredag

Lägger ännu en tung vecka bakom en, känn lättnaden nu.

Steffloo Dörren

Stig Larsson är ett geni!

Äntligen kom den man väntat på!

Hej alla, jag brukade tycka när jag såg hur många inlägg jag gjort här att fan det är för många och sen försvann suget att göra fler inlägg. Men nu så tänker jag fuck it jag gör det ändå, denna blogg ska fan rulla på oavsett jag vill det eller inte och oavsett om nån läser den eller inte.

Steffloo Dörren

Barndomsminnen

Vi hörs!

Seriedags!

Fler serier till folket!

Hjälten

Steffloo- Efter att ha fått en idé.

Steffloo vet inte vad han ska säga.

Inget

Hej, det var ett litet tag sen, jag vet, så kan det gå. Men nu är det nyskannat som gäller. Varsågoda.

Träd

Gömstället

Steffloo- Ursäkten

Två tankar

När jag dör: Skrapa ut tankarna som längst in i mitt huvud och bre dom på ett papper, de är de tankar som jag glömt bort men vart för bra för att försvinna helt.

Hoppas jag inte får samma sjukdom som världen har, där hus börjar växa på en och lockar dit människor.

Samtidigt i min hjärna

Var ute i världen idag och insåg flera saker men ville skriva en sak och här och resten får bli serier och teckningar. Så den sa jag insåg idag, och som inte platsade på mina papper, är att alla nuförtiden är parodier på alla som levt före dom. Det är  ju realismen som är parodin för fan och karikatyrerna är de riktiga realisterna. Det är så jävla uppenbart egentligen att alla går i andras fotspår hela tiden, samma fotspår som alla gjort innan oss, men grejen är ju att fotspåren som vi går i nu är för djupa för oss att ta oss upp ur, så att till och med om vi ville gå där ingen annan gått så går det inte, vi är fast i alla våra förfäders fotspår. Det är för sent att vara unik.

Vet inte om detta låter logiskt, men det va fan skönt att skriva det. Och det är känslor som är grejen ju, det är det enda jag bryr mig om. Känslor.

Meningen med livet

Befrielsen

Steffloo faller snart

Ett litet ljus i mörkret

Avskedet

Steffloo säger hej

Blomman bakom buketten